Från Östersjön till Sjön Åsnen i Småland
Området kring sjön Mien och Mieå i Småland. Obs Riksväg 29 på kartan har nu en östligare sträckning. Riksv 29 på kartan heter nu gamla Tingsrydsvägen Mien, ca 2000 ha, är en av Sveriges äldsta sjöar. Sjön bildades av ett meteoritnedslag före istiden. Sjön är skyddad. Största lodade djup är 42 meter! Vulkaniska bergarter, bla. ryolit, finns i sjön. Ramsö, mitt i sjön, är naturreservat. Klasahall, en ö med grottor - ingång under vattenytan, i norra delen av Mien. På ena sidan av ön stupar berget rakt ner (c:a 30 m) i vattnet. Mien är vattentäkt för Karlshamns kommun. Mieå från Mien rinner ut i havet via hamnen Karlshamn Blekinge I de flesta fall publiceras namn på icke levande personer. Nu levande personer har godkänt publiceringen (enl datalagen)
1 1925 års post och järnvägskarta Teckenförklaring se bild 2
2 1925 års post och järnvägskarta Teckenförklaring.
Foto KGH Tjäder som varit vårt sällskap i trädgård och på vedbacke 2011 Sommar och höst. På väg mot Hakefors.
Foto/rättigheter Frida och Svea Nordahl Helsingör Tjäder går balansgång vid Hakefors såg. En tid kom han dagligen flygande till oss för att se oss arbeta. Han verkar trivas med sällskapet - tack för det. Vi saknar ditt sällskap.
Foto/rättigheter Svea och Frida Nordahl Helsingör. Tjäder. När man blir trött passar en åktur med Bengts traktor bra. Trots att Bengt W körde runt satt han tryggt kvar på det sköna varma plåttaket.
Foto/rättigheter Svea och Frida Nordahl Helsingör
Siesta vid Mieå - Huggorm Foto Gunner Illum-Hansen
En som gapar över mycket Snok Foto KGH
Matsmältning tar tid Snok Foto KGH
Efter mat vila Snok Foto KGH
Vildsvin Den sk Linderögrisen på väg mot kliträdet. Foto Tobias Hedsten Från ett hägn i Linderöd Skåne flydde några grisar av "urtyp" och lyckades para sig med vildsvinet. Resultatet blev en ljus mörkfläckig avkomma kallad Linderödsgrisen. Blandningen är spridd över södra Sverige. Många vill utrota den, andra menar att sådana korsningar alltid skett i naturen och bidragit till det mångfalld som finns idag. Grisen finns på Nordens Ark där man bevarar hotade djurarter (12 mil norr Göteborg)
Vildsvin Den sk Linderögrisen kollar kliträdet. Foto Tobias Hedsten
Vilssvin Den sk Linderögrisen i kliartagen Foto Tobias Hedsten
Vildsvin Huvudbry vid kliträdet Foto Tobias Hedsten
Vildsvin Samling vid kliträdet Foto Tobias Hedsten
Vildsvin Sugga med kultingar Foto Tobias Hedsten
Vildsvin Diande kultingar Foto Tobias Hedsten
1 Grönteboda såg och kvarn där Lunkebäcken mynnar ut i sjön Mien. Syneförättning 1908-utdrag ur . Så begifver sig synerätten till Otto Perssons omtalade Grönteboda såg och kvarn vid Lunkebäckens utlopp i Mien. Byggnad 9m lång, 9m bred, 6m av sten, resten af trä, höjd till takhofsen 2,8m, tak av spån, kvarn med två stenar, cirkelsåg o spånhyfvel. Kvarnen drivs med bröstfallshjul 1,5m bred diam 3,14m, damm af sten,jord med brädklädnad kvarn o sågränna 1.8m bred, lucka 1.6m bred, fallet 1,8m. Ofvanför finnes Lunksjön vid vilkens utlopp tydliga byggnadslemningar visas.
2 Grönteboda såg och kvarn där Lunkebäcken mynnar ut i sjön Mien Kommentar se bild 1
3 Grönteboda såg och kvarn där Lunkebäcken mynnar ut i sjön Mien Kommentar se bild 1
Fruktodlarföreningens musteri verksamhet till 1960-talet. Nu sommarstuga
Syn 1911 utdrag ur: Sjön Mien Först uppsökes det vid 1834 års besigtning anbragta märket. Detta utgöres af två sex tum från hvarandre och två tum djupa borrade hål i östra sidan af en något flat sten omgränsad af flere smärre stenar och belägen i sundet mellan Bränn- och Osöarne dock närmast Osön. Detta märke benämnes Wettermarkska märket. (=Kronofogde Anders Wettermark ) (1911 placerades dubbar i hålen) Vattenståndet denna dag 0,6 m under Wettermarkska märket.
Miens reglering 1911 Detta år upphörde all timmerflottning från sjön Mien. 1912 bildades Föreningen för sjön Miens reglering.
Gäddeviksås kvarn och såg, Kanalen byggdes för att flotta timmer till Långasjön i Asarum Froarp sand sjöns södra del. Även till Tostarps lastageplats. 1911 - Beträffande ågrenarne uppgifves att ursprungligen endast östra ågrenen funnits emmellertid att i urminnes tider vestra grenen gräfts för flottning. att under 1860-talet i vestra grenen anlagts ett sågverk (något nedanför hålldammen) , att quarnarna ligga i östra ågrenen nedanför det i vestra ågrenen anlagda sågverket. guarnarna hade företrädesrätt till vattnet. Från hålldammen begifver sig synerätten utmed vestra stranden af vestra årgrenen .Sågbyggnad 14,2 lång 6 m bred, 2,2 m från högsta stenfoten till takkanten, af stolpar och bräder,tak af spån. Den bygdes utan föregående insyning af Jonas Carlsson i Midingsbråte (1838-1911) med en gammaldags ramsåg, 1880 mångbladig ramsåg, cirkelsågar och spånhyfvel. Flodlucka 2,05 m därefter vidtager dambygnad 4.06 m sågränna 2,4m och pådragslucka . 1920 flyttades verksamheten till nuvarande plats vid kvarnen.
Vid Miens södra spets har funnits fyra sk skvaltor (namn efter det skvalpandet ljudet) sedan 1600-talet. (Skvaltkvarnar med lodrätt axel och horisontalt snedställda kvarnhjul)drevs av Midingsbråte by. På 1700 talet kom även Gäddeviksås by in i bilden. 1804 byggdes kvarnen om till en överfallskvarn (kvarnhjul med vatteninflöde över axeln och med horisontal axel och lodrätt hjul.(andra kvarntyper bröstfallshjul vatteninflöde nära axeln, underfallshjul dito under axeln) Gäddeviksås kv moderniserad 1832, 1932. 1885-1932 mjölnarbostad i kvarnen. Kvarnen utarrenderades ofta till mjölnaren men en tid till Strömma bomullspinneri i Asarum – då kallad Strömma kvarn . Verksamheten var livlig. Först hästskjutsar med timmer och flottning längs ån. Senare virkesbilar till Karlshamn och Hovmansbygds järnvägsstation. Folk som hade "skicknabud" med bilarna stod och väntade på matvaror eller starkare drycker från staden. Posten, affären var andra samlingspunkter. 1975 upphörde vattehjulsdriften helt. Foto 1950-talet
Gäddeviksås kvarn och såg. Häradssyn Kinnevalds o Konga härad 14 sept 1908. Ett Midingsbråte o Gäddeviksås byamän tillhörigt fall arrenderat af Frans Nilsson. 2 m fall som drifver två mjölquarnar och ett såg. gräns mellan byarna och även socknarna är ån som flyter mellan byggnaderna. På ena sidan Midingsbråte kvarn och på andra Gäddeviksås kvarn o såg (man samsades allstå om vattnet) Nu Gäddeviksås kvarn och såg.
Gäddeviksås kvarn och såg. Den enda kvarvarande fungerande sågkvarnen längs Mieå (även om kvarnen numera drivs med el från turbinen i mellanbyggnaden)
Det nya turbinhuset förbinder nu fd Midingsbråte kvarn och Gäddeviksås kvarn. (1980)
Sågarlaget på 1950-talet. Saknas gör Karl Andersson (han kanske tog fotot?) samt Viktor Nilsson Starkeklev som jobbade på såget till och från. I basker Sågaren och i hatt hjälpsågaren. I bakgrunden sågets första truck. Läg märke till den "ergonomiska" ratten.
Gäddeviksås såg olyckor. 1930-talet fastnade snickaren Johan Olsson i sågen och delades mitt itu. 1939 klämdes Mjölnaren Hjalmar Olsson till döds mellan kvarnhuset och en backande lastbil. 1942 omkom Hjalmars änka av en exploderande kokspanna i kvarnbostaden - mjölnarbostaden fanns då i kvarnhuset. (en olycka kommer sällan ensam)
Gäddeviksås såg. Ägare 2010 Bröderna Erik och Rune Nilsson.
Det första posthuset före ombyggnad. Poststation från 1897. Ursprungshuset betydligt äldre troligen 1700-tal.
Det första posthuset efter ombyggnad.
Det andra post- och telehuset.
Det tredje och sista Post o telehuset. Poststationen upphörde 1965.
Sandkullen övertaget av Gustav P 1897 friköpt 1909. Fd Henrik Teodor Gustavsson född 25/3 1894 Tingsås d 25/11 1976 - Hulda Gustavsson född 27/1 1892 Öljehult d 13/3 1975. År 1900 Gustaf Petersson f 1849 Tingsås o Emma Kristina Petersdotter f 1858 Tingsås Barn: Albin 1858 Carl Edvin 1887 Frida Christina 1889, Anna Eufemia 1892, Henrik Teodor 1894, Edla Maria 1896 Alma Christina 1898 Jon Gunnar 1900. År 1890 Torp. Åkesson, Gustaf Vilhelm f. 1856 i Södra Sandsjö. Cajsa Lisa Gustafsdotter f. 1841 i Södra Sandsjö. Barn: Carl Emil 1879 Anna Banera 1881
Mieån-från Sandkullen och söderut Foto KGH
Fördämning vid Sandkullen Foto KGH Här byggdes bro för timmertransport från Midingsbråte skogar. Eftersom det också finns ett sk förbisläpp så kan det tyda på annan verksamhet i ett tidigare skede - eller reglering vid timmerflottnng
Tallbacka Gäddeviksås Småland Foto KGH Avstyckat från Dalen. Ägare då Murare Karl Gunnar Nilsson (bror till Albin i Dalen) som byggde huset f 4/9 1905 Asarum d 20/5 1970 och hustru Svea Linnea f 11/2 1910 Ringamåla d 4/1 2002.
Tallbacka Gäddeviksås Småland Foto KGH
Tallbacka Gäddeviksås Foto KGH
Tallbacka Gäddeviksås Småland Foto KGH Vid Grinden Bellemann o Crazy
Dalen - Fastigheten delades mellan br. Albin och Gunnar Nilsson. Albin köpte till mark på Dalen i söder och Gunnar på Tallbacka i norr. Foto KGH Murare Albin Nilsson byggde huset f 15/3 1915 Asarum d 29/6 1977. På fastigheten har funnits torp åtminstone sedan 1890 Jordtorpare Frans August Carlsson f 1861 med hustru Emma Kristina Nilsdotter f 1886 båda Tingsås med barn. + Helena Persdotter f 1822 Väckelsång änka.
Dalen Gäddeviksås Foto KGH
De omstridda gränsstenarna mellan Sverige o Danmark vid Starkeklef 1555 Sterttekloff dansk gränslista- 1603 Sterkeklef svensk gränslista Sedan = Starkeklef-Starkeklev Gränsangivning sedan1555 i Danmark. 1603 Sterkeklef beläget 200m n. torpet med samma namn. Högt berg där skillnad går i högsta klinten. 1743 Tvenne stora intill varandra liggande stenar om 4 alnar 50 alnar från stora landsvägen i höjd med milstolpe. Stert=utsprång, höjd med klev dvs väg över branten. Senare genomgick namnet en dialektal omvändelseStarkeklev (stora kliv) dvs brant.
Milstenen vid "Stora landsvägen till Tingsryd" Foto KGH Kung Gustav den tredje Almundsryd (=Ryd) 1 Mil (1 mil till sockengränsen Almundsryd) Hoby (=Bräkne Hoby domsaga)1774
Logrufvarör Gräns mellan Sverige och Danmark. Gränsen kring Mieå var mycket omstridd och kompromisserna många. 1743 - gränsen 150 aln. v Mieå 550 aln. n nuvarande gräns en väl markerad däld (dal). Omedelbart n dälden femstenat röse . Ö. märket låg på 1600-talet ett glasbruk- Logrufva ägt av K. Karlsson Gyllenhielm. Mäster Påvel=Paul Gaukunkel styrde bruket. 1634 tog han tjänst hos Jakob De la Gardie i Estland och bruket upphörde. Bruket låg på Midingsbråte ägor gräns Loberget. Gyllenhielm hade bra kontakter med danske kungen och stapelrättigheter i Bodekull =Karlshamn . Gränslista sv Logruffue 1554, Logrufwa 1603
Den försvunna gränsstenen vid Hakefors sågverks brädgård 1787 års rörläggning (mellan Logruva och Milsjökläpp sattes stenar) av länsgränsen i det omtvistade omr kr Mieå. Läge: v bokebacken 243 alnar v landsvägen till Karlshamn 83 alnar fr ån, Stenen försvann i samband med att bokebackens grus togs i anspråk till bygget av den "nya rv 29" Nu G:a Tingsrydsv. I mitten på 1960-talet. Skriftväxling förekom mellan kommunen och P Wallin om stenens omhändertagande. Kommunen skall ha tagit på sig ansvaret men idag vet ingen vad som hände med den. Vägverket byggde.
Fördämningen vid Starkeklef Foto KGH Här fanns förr en skvaltkvarn och ett mindre såg kallat AGA-såg. Platsen benämndes Sav (Såg) lyckan.
Brofäste mellan Starkeklev och Hakefors sågverk Västra fästet beläget intill Logrufva glasbruk mot söder
Brofäste mellan Starkeklev och Hakefors sågverk Västra fästet beläget intill Logrufva glasbruk mot norr
Starkeklev (äldre Starkeklef, Sterteklef 1603 svenska, Sterrtekloff 1555 danska Viktor Nilsson Korgbindare mjölnare och sågverksarbetare f 22/3 1911 Asarum d 7/10 1985 (Viktor broder m Albin i Dalen och Gunnar på Tallbacka) hustru Elsa Agnes Ingeborg f 26/3 1923 V Torsås d 8/11 1983. Enl utsago fanns fordom tullstation eller gränsövervakningssation på platsen. Fr husgrunden mätes 200 m till det omstridda gränsmärket Starkeklef på högsta höjden.
Starkeklev uthus. Se förgåendeStarkeklev
Viktor Nilsson på Starkeklevs Korgbindareverkstad.
Lilla Starke (Starka) klev även kallad Kronska huset/fastigheten. Sista boende Hjalmar Agaton Krona född 1/1 1880 Linneryd d. 26/9 1964 (ogift) Enl uppgift flyttades huset någon gång under 1950-60 talet.
Toffelmakare (Träskomakare) August Johanssons hus Ryalund 1:33 August född 1892-06-26 USA- d 1970-10-21 (Johans fader Hemmansägare Johan Olsson f 1856 . Moder: Helena Svensdotter f 1856 boende år 1900 i Yttre Källehults by båda födda i Tingsås) August hustru Amanda ( Manda) född1886-11-09 Tingsås - d 1973-08-22 . Foto KGH
Åäng - fd. smedja och cykelverkstad. Här monterades och såldes en cykel under namnet Mien Siste smeden Hjalmar Svensson född 1918- d 2004 Avstyckat, friköpt från 1/40 mantal Gäddeviksås år 1916
1Sågverksdammen i Hakefors 2008 I bakgrunden Åäng Foto KGH Verksamhet har funnits här åtminstone sedan 1700-talets första hälft. 1908 var Bror Julius Lundgren på Södra Hoka 1 90 ägare till anläggningen. Det sista verksamhetsåret var Per Wallin ägare. Verksamheten upphörde1978
Vattenhjulet vid Hakefors såg. Hjulet fanns kvar långt in på 1950-talet. Det monterades ner och lär nu ligga nedgrävt bland spånmassorna. Se kommentar.
Hakefors sågv tidigt 1950-tal
2 Hakefors Sågverk,brädgård och flottningstimmer i dammen,1960-talet Kommentar se bild 1
3 Sågverksdammen i Hakefors ca 1960 Kommentar se bild 1
4 Sågverksdammen i Hakefors 2008 Foto KGH Kommentar se bild 1
5 Sågverksbyggnaden i Hakefors 2008 Foto KGH Kommentar se bild 1
6 Timmer anländer till Hakefors såg ca 1960 Kommentar se bild 1
7 Arbete vid Hakefors sågverk ca 1960 Kommentar se bild 1
8 Timmer anländer till Hakefors såg ca 1960 Kommentar se bild 1
9 Timmer anländer till Hakefors såg ca 1960 Kommentar se bild 1
10 Stabbläggning vid Hakefors sågverk ca 1960 Kommentar se bild 1
11 Timmer till Hakefors sågverk ca 1960 Kommentar se bild 1
12 Lastat och Klart Hakefors Sågverk 1960-talet. Kommentar se bild 1
13 Hakefors Sågverk 1950-talet. Kommentar se bild 1
14 Vy över Hakefors Sågverk 1960-talet Ägare Per Wallin Kommentar se bild 1
15 Hakefors Sågverk fr väster slutet 1960-talet Kommentar se bild 1 Till höger Fd Rune Erikssons hus (text bild 22)
16 Hakefors i 25-gradig kyla. Kommentar se bild 1
17 Affären i Hakefors före ombyggnaden 2007. Sista affärsinnehavare Hjalmar Pettersson ("Pettson"). Affären nedlagd i början av 1970-talet.
18 Gamla affären i Hakefors efter ombyggnaden 2007.
19 Gamla affären i Hakefors efter ombyggnaden 2007.
20 Gamla affären i Hakefors. efter ombyggnad 2007 Affären nedlagd i början av 1970-talet innehavare Hjalmar Petersson Foto KGH
21 Sågverksägare Per Wallin född 4/5 1913 Risinge Östergötland död 25/8 1983 Hustru Elsa Nuvarande ägare Bengt Wallin.
22 Fd Rune Eriksson f 25/5 1939 Fridlevstad d 14/11 2006. Fd. Rune Bror Emil Håkansson f 1/11 1881 emigrerade 16/4 1919 till Ceder Rapids i Ö. IOWA USA som Trapper. (Med samma båt fr Malmö och till samma adress i USA J Harry Svensson Ringamåla 19 år) Emil tillbaka i Sverige Hakefors och d 22/8 1964 Enl uppgift skulle den första affären i Hakefors funnits här. Vid stengärdsgården gick gamla landsvägen, mellan ladugården och huset, ut på gamla Rv 29. Vinkeln vid anslutningen var så liten att lastbilar som skulle norrut fick köra till grannbyn Ihre för att vända. Vänstersväng var omöjlig att genomföra. 1953 upplät makarna Wallin mark med vägrätt för ny utfart.
Sågverksarb August Karlssons hus (Senare inköpt av sågverksägare Per Wallin) August född 1878-09-15 Asarum d 1968-02-23´hustru Malena född Gustafsdotter 1879-02-13 Urshult d 1960-05-22.
Fd Karl Albin Rotstens hus taxi och åkeriägare född 3/10 1917 Urshult d 1/4 1993
Grönadal 1:17 Hakabäck Hakefors fd ägare Gottfrid Berggren född 1885-06-12 Ringamåla, gift 1934-05-12 död 1957-12-07 Tingsås hustru Anna Karolina Berggren född 1893-09-25 Tingsås död 1973-10-14 Tingsås förs i Tingsryd
Grönadal1:17 Hakabäck Hakefors Övrigt se föregående bild
Bokedala Fd Anton och Anna Lindström hus Anton Fredrik Lindström född 1894-07-18 Ringamåla död 1981-11-30 i Karlshamn. Anna Karolina Lindström född 1897-05-23 Tingsås död 1987-01-18 i Svängsta.
Fastighet mittemot Bokedala Förr Ladugård och bostad sammanbyggda i vinkeln utgödsling och dass.
Uthus i skogen vid Bokedala bla potatisförråd
Fastigheten tillhörig Loberget Ringamåla senare Asarum Gränsar till Hakefors ägor Johan August Petersson som gjorde flera resor till Amerika ägde denna fastighet, brostugan (Lyckebo) Loberget och Anneberg Loberget Johan August sålde fastigheten till Hjalmar Nilsson i köpet ingick Lyckebo (boende Johanna hade då avlidit)Se Anneberg och Brostugan Lyckebo
Brostugan vid Hakefors kallad Lyckebo Huset byggdes till änkan Johanna Karlsdotter f 1858 Urshult som bodde där till sin död. huset på ofri grund. Änka efter Daniel Petersson död 1895. När el. kom samlade man in pengar till Johanna så hon kunde få ström. Sönerna Gideon f 1881 reste år 1900 till New York. August Mårten f 1885 emigrerade till Amerika 1909 via Liverpool till Aberdeen WA Bror Albin f 1891 emigr 1911 till August i Aberdeen WA. August och Bror reste via Liverpool med fartyget Caronia
Klipp ur Kronobergaren 1973 se forts
Klipp Kronobergaren 1973 forts.
Avskrift Kronobergaren 1973
Anneberg
Anneberg på andra sidan länsgränsen. Ringamåla förs. Ägare Daniel Petersson f 1855 sålde till brodern Johan August Petersson som också ägde Brostugan där Daniels hustru Johanna fick bo efter dennes död 1895. Till fastigh hörde gården på höjden ovanför Brostugan Fd ägare Johan August Petersson f 1860 gjorde flera resor till Amerika H. Anna Katarina Danielsdotter f 1861 Tingsås. Dotter Tillie f 1893 Oregon USA emigr. 1913 (Pappa Johan August följde med på resan) som gick via Liverpool med Carmania och Lillie f 1903 Ringamåla emigr. 1922 till Aberdeen WA Via Köpenhamn med Fredrik VIII till samma adress som kusinerna August Mårten och Bror Albin se Brostugan Lyckebo Systrarnas gemensamma adress i Aberdeen var Seden 1600 Cherry Street.
Anneberg på andra sidan länsgränsen Ringamåla förs.
Anneberg på andra sidan länsgränsen Uthus-hemlighus
Yttre Källehult i omr.kallat Parken (1790 Paarchen definieras som ett obestämt omr. i gränsen mellan Asarum o Tingsås socken) I föräldrahemmet bodde Hulda Karlsson ensam kvar (f 1880) när hon blev lågornas rov. Broder var Axel f. 1878, syster Emilia Kristina f. 1875. Far: Nils Johan K f.1843 Mor Anna Katrina Johansd. f. 1845.
Yttre Källehult i område kallat Parken. Familjen Karlssons matkällare.
Yttre Källehul i omr kallat Parken även kallat tvisteparken. Familjen Karlssons gård. Byggnaden tillkom senare som Tillfälligt logi för häst under skogsavverkning i omgivningarna
