Bussen hämtade upp på hotellet i soluppgången kl 6:05. Hämtade upp pappa m fl och åkte upp på högre höjder genom vackra landskap med apelsinlundar m m.
Två timmar senare påbörjade pappa och jag vandringen.
Man förstår varför de kallas Vita bergen.
De första 4 km var de brantaste.
Jag framför Vita bergen.
Ibland fanns det räcke att hålla sig i.
Mycket tallskog denna sträcka.
På ett ställe skulle man signera sitt besök i Samariaravinen genom att placera varsin liten sten.
Det fanns inte så mycket vatten såhär års, men lite här och var. Man kunde dricka källvattnet direkt om man så önskade.
Timjan växte vilt, vilket doftade underbart.
Rosa blommor dök ofta upp!
Ett gammalt hus.
Coolt träd
Och detta träd ville absolut växa genom en sten!
Vackert!
Om man skadades togs man ner med åsnor.
Jag dricker källvatten på en av rastplatserna. Ljuvligt friskt!
Det var stor brandrisk, så med jämna mellanrum fanns såna här brandsläckare utplacerade. Stenen visar att vi gått 5 km av 16.
En stor del av vandringen gick vi på såna här stenar.
Stalaktiter i berget.
Coola sneda former.
Åsnor i en gammal olivlund.
Pappa på en bro.
En gammal kyrka från 1200-talet.
En gammal by.
Danger!
Mäktigt landskap!
Man fick passa var man satte fötterna.
Coola former!
Naturlig stenkross.
Ännu en kyrka...
...som man kunde gå in i.
Självaste Järnporten! Endast 3 m bred klyfta att gå igenom.
Jag vid Järnporten
Pappa vid Järnporten
På andra sidan av Järnporten.
Ett par i min ålder tog denna bild och sa att "detta blir årets julkort". De trodde nog att vi var ett par... :(
Pappa på en av alla snubbelbroar.
Coola formationer!
Äntligen nere! Bara lite vandring kvar till havet. Det smakade mkt gott med färskpressad apelsinjuice! Köpte en bok om Samariaravinen på svenska.
En get glodde irriterat på mig, så jag var tvungen att fota den.
Ännu en kyrkogård (eller hur, pappa?)
En gammal bro
Odlingar
Och så kom vi äntligen ner till havet. Vandringen tog 5,5 timmar och jag hade rejält ont i knäna.
Vattnet var mycket inbjudande!
Vad är detta?
Stenarna på stranden var stekheta, så pappa pausar vid en mojäng.
Detta var resans skönaste bad, låg i minst en halvtimme.
Vacker strand!
En stor kall öl smakade mycket bra, likaså grekisk sallad med tzatziki. Pappa åt spagetti bolognese.
Nöjd och belåten, och lite matt.
I den lilla byn växte massor av vindruvor.
Charmigt!
Massor av vindruvor.
Båten vi åkte med.
Vi lämnar Samariabyn med båt
Klart vatten och många fiskar.
Efter 45 min med båt nådde vi en annan liten by, där vår och flera andra bussar väntade.
Fotade en bergsget genom bussen.
Vindkraftverk
Pausade vid en liten taverna där det odlades maffiga örter i krukor. Efter 2 timmar i buss var jag hemma vid hotellet, vid 21-tiden.
Gick ut och käkade med Robban, Timpen, Toni, Manfred, Nelly, Eva och Anna.
Manfred och Timpen hade kul som vanligt.
Jag var lite sliten efter dagens vandring. Hade ju dessutom varit uppe sen 5 på morgonen. Svärdfisken smakade sådär.
Likaså Robbans lammköttpaj. Men den var ju fin!
Ungarna hade kul!
Anna, Robban, Eva och Tony
