Äntligen framme i Magadino.
Bilen parkerad och väskorna inburna
David och jag tog en cykeltur upp över Monte Ceneri för att få en cykel servad.
På vägen hem tog vi en liten liten väg
Fram på eftermiddagen sprack det upp och solen visade sig från sin bästa sida så David, Stefan och jag tog en båttur på sjön.
Sluttningarna är väldigt gröna och fina
Grönt
Två timmar senare va det tre matta hjältar som behövde dricka lite vatten för den glömde vi hemma
Båten glider iväg på Lago Maggiore
Casa Ghisler, vilket ställe. Där mår man alltid bra
Senare på kvällen va det dags för lite sol på stranden och David visar att det inte alls är kallt i vattnet
Jag kan ju inte vara värre så jag försöker också ta mig i
Och ut till flytbryggan tog jag mig så det kunde ju inte vara så kallt
Jag är nöjd och glad. Det blixtrar fint i horrisonten!
Stefans gosedjur, Här ser ni bl.a David Holmberg och Johan Brunberg
Brrr, va kallt. Här har vi efter drygt 2 timmars cyklande i olika intensiteter av regn nått toppen passet Alpe di Neggia. Sju grader varmt (kallt) va det visst
Två minuter senare va sikten borta och regnet öste ner. På med torra kläder (vad det nu ska vara bra för när det ösregnar) och sen va det bara att smyga ner dom 1200 fallhöjdsmetrarna. Händer och ben frös bort helt...
Utsikt från köket
Trädgård
Sista dagen, i tätt regn gav vi oss iväg för att få klättra lite
Efter en dryg halvimmes färd började stigningen men regnet hade inte avtagit.
Utsikten är ok i regn, förstår ni hur den är då det är solsken?
Efter ett par timmars cykling nådde vi toppen på Alpe di Neggia och vi tog in i busshållsplatsen för att byta om till torra kläder
Vädret såg ut att vara på väg att bli bättre när vi kom upp, Det gillade vi
Cykelposing
Mer pås
Sen kom dimman och regnet började ösa ner...
Så det va skönast att sitta kvar i busshållsplatsen men det va kallt så tillslut tog vi tjuren i hornen och rullade ner till Magadino igen
