Jag heter Tjirri och är en Lapsk Vallhund. Föddes den 22 sep. 2006 i Skålan hos kennel Bartjan. Här är jag precis 4 veckor gammal. Bengt Arne heter han som födde upp mig.
Min mamma heter Mika
Jag har just upptäckt hur stor världen är
Jag är lydig och vacker, gillar att posera
Jag bestämde mig tidigt för att Olof skulle bli min husse. Han kom ofta och hälsade på när jag bodde i Skålan.
Visst är jag söt!
Nu har jag blivit 8 veckor och har precis flyttat till Glen. Det här är min gammelmatte. Hon passade mig den första vintern i Glen
Gammelmatte och jag har hämtat ved. Jag hjälper till så gott jag kan. Hon heter Gunvor och passade mig när husse var och jobbade eller var på möten.
Det är tryggtt att ha ett eget hus som jag kan ta med i bilen och dit vi åker.
Jag tycker om att ligga i husses knä en stund varje kväll.
Det här är Lit. Han bodde hos mig i Glen den först vintern och uppfostade mig till att få en bra social hundkompetens. Han är en ståtlig draghund av huskytyp
Först trodde jag att det var mamma som kommit på besök, men sedan såg jag att husse hade skojjat med mig och satt dit en "rondellhund" samtidigt som han skottat till en rondell. Hmm, en rondell på slakterivägen i Glen!!!!! Ibland f¨år husse konstiga idéer......
Jag älskar att vara ute i snön. Helst ska det vara riktigt kallt också.
Lit, husse och jag på väg ut på en skidtur.
Lit är en draghund så an har sele medan jag är en vallhund och vallar honomm
Skönt att ta igen sig efter en lång dag ute i snön.
Ibland lyckades jag sätta lite fart på gammelgubben.
Lit är snäll. Jag får bita i hans päls, kliva på honom och dra honom i öronen.
Även om jag är lite besvärlig ibland så tror jag att han tycker om mig.
Att sitta i hundgrd är inget kul, men rätt ok om man har trevligt sällskap.
Det är härligt att solbada på taket med kompisarna
Vad glad jag blev när det helt plötsligt kom en massa härlig snöä den 14 juni. Husse tyckte inte att det var lika skoj.
På badsemester hos draghundskompisarna. Wilma är en kul typ, men nästan för jobbig och hårdhänt ibland
Det var jääteskönt att rulla sig i sanden och bli sandtvättad.
Vi åkte motorcykel till Hörnefors, Husse ch jag. Husse svetsade ihop min bur alldeles innan vi åkte.
Det är het ok att åka HD. Bättre och luftigare än bil. Och så mycket dofter det är.
Ok husse, jag är klar att åka.
Husse och jag ch Husses kompis Tord brukar fara iväg och fiska ibland. Jag gillar fisk.
Det här är min favoritplats hemma. Men han säger inte så mycket.
Det här är min Tv-debut.
Husse blev intervjuad om något. Kommer inte ihåg vad. Själv så charmade jag in mi hos fotografen.
Jag har en hatkärlek till de där trädhoppande långsvansade små djuren som tjattrar så festligt.
Jag vill att de ska komma ner och leka och inte sitta däruppe. 3,5 timmar är mitt rekord i att skälla på en sådan där.
Åhh, vad jag önskar att jag kunde klättra
Attans ekkorre att vara retsam
Jag brukar hänga med husse när han ska skotta snö.
Ibland så åker vi 4-hjuling
Här bor jag
Husse har gjort ett litet fjäll på gården. Måste utforskas
Hmm, jag undrar om det var här mitt ben hamnade efter sista snöfallet?
Jag gillar att titta ut genom fönster för att ha koll på omgivningen. Husse fixade ett bord till mig så att jag ska kunna ha koll på småfåglarna och om någon kommer.
Det här är inte jag. Det är min kompis Aitik som bor i Tyresö. Hon hälsade på mig kring nyår. Vi är väldigt lika.
Vi hälsade på nere hos mamma i Skålan och hon ville också följa med.
I väntan på jultomten
Det är kul när husse tar på sig skidorna och hänger med mig upp på fjället. Jag är snabbare uppför men han vinner nerför..... Vårt hus ligger därnere i dalgången
Visst har vi det fint på tomten (som är ganska stor!)
Julen kan vara ganska jobbig
Nu är vi ute och inventerar kulturlämningar vid Dörrsjöarna.
Antagligen är det en gammal grav eller stensättning som det visst kallas.
Här hittade Husse och Ewa en massa skärvsten
Och här ligger jag i en liten kokgrop med skärvsten intill. Det är min husse som sitter intill.
Fångstgrop för renar
Renhorn är bättre än tuggben, för de hålle längre
Tar igen mig på altanen till vår sjöbod
Nu poserar jag vid en annan stensättning. Husse använder mig ofta som modell för att illustrera storleken på objekten vi finner.
På fiske i Dörrsjöarna. Jag står på post och kollar om det kommer några fiskar.
Det är lite svårt att se fiskarna nere i vattnet
Jaha, här har jag blivit ombedd att posera i en stengrop
På besök hos mamma Mika i Skålan. Det är jag som står upp.
Semestertur till döda fallet i östra Jämtland
Luftigt men vindskyddat och skydd för sol och regn. Ett bra sätt att färdas heta sommardagar.
Husse fick för sig att lära mig att cykla.
Klart att jag kan det. Inte svårare än att åka motorcykel. När vi cyklade förbi andra hundar i Hörnefors så kunde jag titta ner på dem. Då kände jag mig ganska kaxig!
Hälsar på hos min kompis Lit. Han gillar när jag kommer för då får han flytta från hundgården och dessutom vara lös med mig.
Härligt att bada när det är varmt. Jag är ju en vinterhund
Mina kompisar Bettan och Ulla
Morgonkaffe på trappan hos kompisarna i Hörnefors
Lit och jag.
Så här bor mina kompisar.
De är inte lika vana att posera som jag är.
På väg igen....
På sommaren under kalvmärkningen så bor vi såhär i Bartjan i vår kåta.
Jag gillar att hoppa på stenar
Bara man håller tungan rätt i mun så ska nog det här gå bra.
eller?
Den där maskinen bullrar alldels för mycket. Men den är häftig att åka med. Jag var inte alls rädd ens första gången. Det var kul att se allting från ovan.
Vi skulle samla ren, men naturligtvis hittade husse någonting på vägen som sinkade oss. En hällgrav påstår han. Jag fick naturligtvis order att posera.
Och en gammal kåtatomt. Det ser ni väl?
Gud så trött jag var när vi kom hem från rensamlingen
Renspaning
Och så en stengrop igen
Jag älskar att åka båt. Här är vi på Dörrsjöarna
Vi åkte på motorcykelsemester till södra sverige. Här hälsar vi på i Kanalhydan i Söderköping hos Ulla och Stig. Huset ligger alldeles vid Göta kanal. Faktiskt under kanalnivån.
Båttur i skärgården. Vattnet var konstigt. Salt liksom.
Blir det bra såhär husse? Utsikt från Pers och Evas hus.
Hmm, mycket ska man behöva vara med om. Det här var lite väl vingligt.
Husse syr fast ett emblem till HD:n
Efter lite träning så har jag lärt mig att det gäller att stå still på mitten av brädan.
Hälsar på hos husses kusins familj i Stockholm. Mitt minne härifrån är en massa fästingar.
De är spännande de där fåglarna.....
Tänk om man fick komma in och leka med dem....
Smultron är gott. Fast husse blir lite sur när jag hinner hitta dem före han
Det är jobbigt att simma. Jag blev alldeles färdig
Min kompis Alva och jag
Äntligen någon som vill leka med mig
Jag föredrar skuggan.
-Snälla Bettan, kan jag inte få leka lite med dem. Bara lite...
Kan det vara ett får därborta?
Mina kompisar Bettan och Tjalve. Tjalve älskar att simmma.
Husse och jag.
Posering igen.....
Nu börjar jag ledsna på det här
Vi cyklade till Norrbyn. D.v.s. jag satt på pakethållaren för det var för varmt att springa.
Sedan åkte vi ut till ett skär för att bada.
Härligt att få utforska ön utan att få en massa fästingar på sig.
Skönt att få ta en siesta.
Olof T, Tjirri och Bettan
Jag får finna mig i det mesta.
Här var det plockning av fästingar från Stockholmsvistelsen.
Det blir för jobbigt att springa hela tiden i snön så ibland liftar jag med husse
Men även om jag inte springer så kan jag skälla på dem så att de springer lite fortare.... Husse säger då att det är skönt att ha hörselskydden på.
Till vinterlandet.
Min första utsällning.
Ja, ja, jag ska sträcka på kroppen och räta ut svansen. Tjata inte husse.
Men usch vad blött det är. Varför har de inte utställningar på vintern i snö istället så att jag kommer till min rätt.
Jag har rätt storlek och bröstmått och midjemått. Du behöver inte kolla.
Nå husse, skötte jag mig?
Vad gör vi nu då?
Min mamma Mika ska ställas ut av Beate som är utställarproffs.
Men, ärligt talat, nog har jag bättre hållning än mamma?
Släktingar på besök vid vår Lavvo. Mamma och jag sitter i dörröpningen.
Nu skiter vi i det här och åker hem.
En stor fångstgrop i Rendalen på norsk sida
Tänk att så många människor är så intresserade av lite gamla gropar? Människor är konstiga.
Jag önskar att våra renar kunde se det här! Renlav överallt.
Även jag fick vara med på middagen.
Jag träffade en söt kille i Norge. Och han verkar gilla mig också. Minns inte vad han heter men han är en kändis för han har fotats när han skäller på en björn. Som om det skulle vara något. Jag brukar sova på en björn hemma. Det är han som står bakom mig.
Och så var det dags att posera på en stensättning igen.
När vi fått in renarna i gärdet och skulle hem så var det skönt att få lifta Jag hade sprungit 6 mil den dagen.
Bara husse kör försiktigt så är det helt ok.
Husse märker en av våra kalvar
Kalvmärkning i Fjällstagärdet
Kaffepaus
Här är hela gänget i samebyn
Våra renar. (i varje fall en del av dem)
Husse spanar efter en kalv
Och jag sitter i en jättestor mjölkgrop Om ni vill veta vad det är så gå in på www.oloft.com/sokarna.htm
Poserar vid en bengömma
Jag tycker om min husse
Ombytta roller. Idag sitter jag på pass och husse ska leta reda på älgana.
Jag gillar att åka på flaket. Har bra koll då.
Vi håller på att driva en stor renhjord
Det var så stenigt därnere så vi får hjälp av helikopterna. Jag avvaktar så länge
Men husse, varför parkerade du nere i den där djupa bäcken? Hur har du tänkt få upp den? Tur att jag inte satt på.
Vilka häftiga färger det blir på hösten.
Husse och jag är på älgjakt vid Bjurkällan.
Inga mygg, inga knott. Livet kan vara rätt skönt.
Fjället är min rätta miljö!
Jag har hittat en skatt. Horndepå säger husse.
Ewa är arkeolog och specialist på mjölkgropar och sådant där. Det är kul när hon kommer för då går vi ut och letar saker. Jag vet inte alltid vad det är vi letar, men kul är det.
Så var det dags igen. En stengrop vid Visjön.
Älgjakt, men var är alla älgar?
En sista hösttur med Hd:n
Så här blev dekalen som husse satt och sydde fast i somras. Den här bilden kom med i HD-entusiasten nr 1 2009
En sen höstutflykt till Döda fallet. Det är lagom att rasta här när vi är på väg till Hörnefors.
Och till Tailändska paviljongen i Utanede, Bispgården.
Alva och jag tittar på Tv
En ny skattgömma hittad.
I brist på snö så tränar mina kompisar på att dra en uttjänt 4-hjuling
Snön kom sent i år så vi samlade renarna till en slakt i Glen i november.
Hundshögen i bakgrunden
Silning av renarna
Jag har alltid bra koll på renarna.
Nu åker vi husse! Jag är less på att vänta.
På pass.
Helt plötsligt så blev det vinter.
Och vi kunde fara och pimpla redan i november
Fast var är fiskarna?
Min kompis Frida på besök. Vi brukar munhuggas ganska rejält. Men det är bara på skoj. Hon är portugis egentligen. Vattenhund. Ska visst simma omkring och samla fiskar. Verkar konstigt tycker jag.
Visst bor vi vackert!
Husse säger att det är en utter som skuttat här. Jag känner bara en Utter och det är en draghud och det luktar inte som han i spåret. Luktar mer som sur fisk.
Lit och de andra kom och hälsade på i julas som vanligt.
Vi trivs tillsammans. Lit säger att det är bra att jag har blivit lite lugnare med åren.
Olof T, Per och Eva
Här är jag och mina kompisar.
Göjja är vacker men lite av en surkärring mot mig.
Bifrost är jättesnäll, men man får passa sig när han kommer rusande för han är inte så smidig och kan springa rätt över en.
Lit fattar inte varför han ska behöva stå bunden och uttrycker det ganska högljutt.
Så var det dags att jobba igen. Nu ska renarna ner till skogen på vinterbete.
Här sammanstrålar vi med den stora hjorden.
Husse säger att jag ska ta det lugnt.
Men jag vill så gärna pröva att driva dem lite fortare.
Husse ska alltid förstöra det roliga och skrika stanna. Bäst att vara lydig.
Om jag smyger mig fram så går det kanske bättre.
Gissa vad det är för spår? Det är ju mina, ser ni inte det Jag står ju därborta.
Efter en vecka i Östersund så var det skönt att komma hem. Jag tog med Husse på en skidtur, men det var nästan för djup snö. 130 cm sa Husse.
Det var lättare att gå i skidspåret efter Husse.
Va? Ska jag stanna? För att du ska ta ett kort? *suck* Ok, då.
Hmm, är det renar därinne i skogen? Ska jag verkligen köra in där? Eller ska jag skicka iväg husse att springa i djupsnön? Undrar om han klarar det? Eller så sparar vi det tills i morgon.
Husse och jag
Ibland så lämnar husse mig här hos tant Siri medan han åker renarna. Jag brukar hålla utkik efter honom här i fönstret.
Jag ska inte klaga. Jag har det ganska bra här. Tant Siri brukar steka pannkakor åt mig medan jag väntar. Ibland lämnar jag kvar några åt husse också.
Idag var vi på skidutflykt med föreningen Ohtsedäjjah-Sökarna till Skärvången för att titta på hällmålningar.
Det var en häftig klippa som de målat på för väldigt länge sedan.
Älgar eller renar? Och människoliknande figurer.
Vi hade i alla fall tur med vädret!
Hörrödu husse. Du måste nog komma ut och skotta fram hundgården innan mina gäster kommer till påsk. Det här stängslet kan de lätt hoppa över.
Får jag komma in den här vägen? Jasså inte. Måste jag gå via dörren?
Har du skurat klar golven så att jag får komma in snart. Jag har tråkigt härute.
Den där fräcka ekkorren försöker alltid stjäla mina fågelvänners mat! Vänta bara om du kommer ner....
Oh, vad jag är less på den där skälliga byrackan som inte låter mig äta ifred.
Kom igen nu husse, vi har långt kvar. Vinterflyttning från Nederhögen, över Vemdalsfjällen och nu på Klövsjöfjällen.
Både vi och renarna behövde en lunchpaus i solgasset på Oxsjöfjället.
Jag fick fixa min egen lunch. Lite torrt och hårt, men man tager vad man finner.
Renhorn ÄR dock lite hårdsmälta.
Bettjehogna i förgrunden och Hundshögen (med Glen) i bakgrunden.
Det var tur att skaren höll både för mig och renarna.
För första gången blev jag så trött att jag var tvungen att be husse om att få åka. Men jag har sprungit lååångt idag.
Se nu till att röra på er även om jag ine är alldeles bakom! Jag ska bara vila en stund så kommer jag igen.
Kolla in skoterspåren i branten och alldeles där lavinen gått. Bara idioter väljer en sådan lekplats, men det blir tyvärr allt vanligare. Precis här har renar vid flera tillfällen genom åren förolyckats i laviner.
Nere i skogen följer vi en skoterled som går ner mot Fotingsjön.
Tjirri, Olof och Tord på fisketur tar en paus i fisket.
Man blir så trött av att gå upp i ottan och fiska. Skönt med en liten tupplur.
Jag gillar att pimpelfiska.
Kolla vad många fiskar jag fått!
Jaha, så var det dags att posera vid stengropar igen......
Här bor jag. Alt ni ser är min tomt......
.....och en stengrop til
Idag den 17 maj var husse och jag ute och tittade efter kalvar och kulturlämningar. Den första kalven vi såg var vår egen. Snön är nästan borta och isen hade gått på Glensjön. Husse säger att det är otroligt tidigt. Normalt brukar isen hålla att åka på fortfarande.
Jag stod alldeles stilla och tyst och bara tittade. Husse tyckte det var väldigt bra. Visst är kalven söt? Den är nog bara några dagar gammal, för den var ganska vinglig på benen.
Jag följde med husse till Åre när EU:s energi- och miljöministrar skulle ha ett möte där i slutet av juli-09. Sametinget och SSR hade satt upp en informationskåta utanför stationen.
Jag fick ingå i "kulturutställningen" som en del av installationen.
Jag fick till och med en egen skylt. Stundtals var det ganska långtråkigt och inga besökare alls. Det hände att jag somnade till och då trodde de att jag var uppstoppad! Men jag behövde bara lyfta på ögonlocket för att de skulle inse sitt misstag...
Hmm, det är alltså de här som Olof plockar. Jag tror jag ska smaka på dem.
Konstigt! Vattenet ser ut som vanligt fastän det heter Mjölkvattnet.
Gasa husse! Ser du inte att de kör om oss!
Här har Husse och jag byggt ett nytt båthus.
Jaha, så var det dags att posera i en gammal kåtatomt igen. Korsvallen heter platsen och ligger mellan Bartjan och Tossåsen.
Kan ni förstå att bilarna saktar in när de ser min kompis i vägkanten?
Här sitter jag på älgspaning på verandan på jaktstugan i Bjurkällan. I myrkanten framför min nos dök det upp en stor älgoxe några dagar senare.
Den var läskigt stor. Är den verkligen död?
Bäst att närma sig den bakifrån.
Den ligger väldigt stilla
Är nog trots alt död.
Men Husse, min nos säger att det inte finns någon älg här, så varför sitter vi då här?
Mitt i september var det dags att samla renarna till slakt. Jag var duktig sade husse.
Det är rätt kul att flyga helikopter. Man ser så mycket från luften.
Här ligger jag vid Pyramiderna , ovanför Vallbo
På en natt kom det 40 cm snö. Jag gillade det men inte Husse.......
Jag och husse var och drev renar västerut i början av oktober. Ser ni att Glensjön är isfri!
Det var jobbigt att springa i nysnön. Jag hamnade lite på efterkälken när vi kom ner i björkskogen
På Dörrsjöarna har Hån lagt sig medan det är nattgammal is på Stugsjön. -13 grader på natten.
Husse och jag fixade middagsmaten på Visjön. Isen var decimetertjock redan
En harr att dela på.
Jag gillar att fiska. Och ändå mer att äta kokt fisk.
Så är vi ute och fiskar igen på oktoberis. Jag har inte fått någon än.
Det var så varmt och skönt att det kändes som i april, och jag blev såå sömnig....
Inte verkar det bli något napp i det här hålet heller. Husse fick en stor fin öring som räcker till middag åt oss bägge som tur är.
Det är häftigt när isen förändrar ledkryssen. Ibland blir de så tunga att de knäcks.
Över Storsjöbygden ligger dimman tät. Myrarna nedan fjället är helt snöfria. Drommen till vänster
Det är inte mina spår utan tre järvar som gjort sällskap på morgonsidan.
Det häör är inte jag utan min mamma Mika som är på besök
Hon snodde ett av mina ben och morrade sedan år mig när jag kom nära.
Det här är också mamma.
Vill ni se en Stjärna.....
Jaha, så ska jag visst posera igen.
Julen 2009 och ala mina vänner kom i år också.
Hmm, jag antar att det här julbordet inte är för mig.
Jag blev så trött efter att ha öppnat alla mna julklappar.
Jag gillar mornarna framför brasan i Bettans knä.
Åh vad kul det är med vinter!
Snälla Bettan, kan vi få en Frolik var?
Poseringsdags igen
Blir det bra så här i profil?
Husse var så fascinerad av det helvita landskapet och midvinterljuset.
Fryser du Jonas? Jag tycker det är skönt.
Vaktetjarve i solnedgång.
Vintjolkie eller Hundshögen (!) som det heter på svenska. Vi bor alldeles nedanför den.
Jag gillar min fosterfar Lit. Numera är jag mycket snällare mot honom än när jag var valp.
Skidturerna suger.
Bilden talar för sig själv. Allting är vitt, vitt, vitt....
Människor är konstiga som måste klä på sig en massa för att kunna vara ute på vintern
Ser ni mitt hus där nere? Visst bor vi vackert?
Du husse, här har det visst gått en hare.
Jodå, alldeles säkert
Men vart tog den vägen sedan?
Jag ger upp. Snön bär haren bättre än mig.
Vad glor du på?
Vad gör jag här? På ett tåg söderut den 28 februari 2010 när vi borde vara hemma hos renarna. Husse säger att det är en massa domare som vill titta på mig på en konferens i Stockholm, så att det är för min skull vi åker. Undrar om jag ska tro på det
Det är i alla fall en massa snö därnere också som det vekar. Men jag ser inga renar. Vi fick byta tåg i Gnarp för det andra gick sönder.
Plötsligt var vi på Arlanda och jag trodde att vi skulle ta ett flyg, men husse sa att det var närmare att kliva av där och ta en taxi till Upplands Väsby och då gjorde vi det. Sedan sprang vi in på ett hotell och husse lämnade mig till den här tjejen i ett rum fullt av folk. Jag fattade ingenting?????
Som tur var så var det några avlägsna släktingar där också, bl.a. min gammalmormor Aurora så jag inte kände mig alltför bortkommen. Jag och de andra fick gå fram och tillbaka och visa upp oss som på en "catwalk" (fånigt namn, finns det ingen dogwalk?) Vi skulle tydligen vara rastypiska och jag skulle representera en arbetande renvallarhund.
Det var 30 domare samlade där. De har konferens ungefär vart tionde år och diskuterar rasstandard. Alla hade nog egna hundar kände jag när jag smög runt bland borden och nosade på dem medan de pratade.
Hotellrumet på Scandic var helt ok. Två sängar och jag trodde att den här var min....
.....men så var inte fallet utan jag hamnade som vanligt på golvet på husses tröja. Men det var ok. Jag klagade inte. Husse tog med några köttbullar från frukosten till mig. Jag tror det var en slags muta för att jag inte fick vara med på den gemensamma middagen kvällen innan.
Det var inte så mycket annat att göra på rummet än att titta ut, när husse var borta på något möte. Ibland gick det förbi någon hund.
Nu checkar vi ut från det här fina hotelllet där hundar var välkommna.
Sedan gick vi till pendeltågsstationen för att åka tåg in till Centralen.
Jag spanar på folklivet kring stationen......
...men det var inte mycket som hände. Människorna här i Stockholm var konstiga, det gick inte att få ögonkontakt med dem. Det var som om ingen såg mig.
Husse säger att vi kanske måste flytta till det här huset till hösten. Jag är MYCKET tveksam till om jag vill det. Jag tror att jag ska morra åt alla väljare i valstugan i höst för säkerhets skull.
Sedan gick vi och tittade på fåglarna på Strömmen.
Gräsänderna kände jag igen. De brukar tant Ewa och jag gå och titta på i badhusparken i Östersund. Men de små svarta som husse sade var sothöns har jag aldrig sett förut.
Så var vi ombord på ett tåg igen med riktning hemåt. Jag sov bort mesta tiden. Nu får det räcka med tågresor för lång tid framåt om jag får råda. Men lite spännande var det i alla fall att åka till Stockholm.
Min fosterfar Lit och husses kompis Sören m.fl. kom på draghundsbesök under sportlovet. Det är kul när människorna kommer ner på våran nivå.
Lit bestämde sig för att han ville stanna kvar hos oss och gömde sig här när det var dags för de andra hundarna att åka hem. Annars går han aldrig upp i någon möbel. Han fick stanna.....
Det var kula tt ha någon att busa med och att bita i.
Jag är snabbare än Lit men å andra sidan så är han mycket tyngre och starkare....
....så ibland får jag ge mig...
Men kul har vi.
Nej, jag är inte någon knähund, men ibland är det såå skönt att koppla av framför brasan i ett knä.
Ibland när husse skulle bort på dagen så hamnade vi här. Det tyckte vi INTE om.
På väg till renarna hamnade vi mitt uppe i ett orrspel. Tidigare hade vi sett ett tjäderspel också.
Dags att flytta renarna tillbaka till fjällen. Som vanligt blev det mitt i påskhelgen som det blev skare.
Det är skönt med skare. Jag kan springa var som helst.
Här hamnade vi på spåret liksom. Som tur var så kördes det inga tåg på inlandsbanan under påskhelgen.
Det känns tryggare att vara ute på isar och myrar. Renarna ville inte gå förbi stationshuset i Kvarnsjö så det blev en omväg genom snårskog inann vi kom ut på Stortjärnen.
Både renarna och jag tyckte att det räckte som dagsetapp för det hade nu blivit rejält mjukt i snön och jobbigt att gå.
Det här är mina renar! (och husses och kusin Niclas)
I fjällen är det fortfarande full vinter den 7 maj. Öringarna var på hugget, titta så många jag fått. Det är KUL att fiska. Och så gott att äta sedan.
Jag gillar att flyga helkopter. Det är så kul att titta ner på alla små hus och människor där nere.
Så var det då dags att börja inventera kulturlämningar igen. Här är det en märklig stengrund för en kåta.
Hmm, är det en silverskatt eller en mus?
Ibland blir det bara för mycket sökande på samma plats. Husse får klara sig utan min hjälp ett tag.
Kom husse! Jag tror jag har hittat en mjölkgrop! (Baulan, Tåssåsens sameby)
Men nu kan ni väl ge er snart! Det har regnat i timmar nu, säkert 50 mm. De här bengömmorna finns säker kvar här i morgon också. (I Åre kom det över 300 mm detta dygnet)
Åhh, om jag bara kunde klättra i träd.
Den är ju så retfull där den sitter
Husse skulle iväg och pröva nya utombordaren (4-takt med alkylatbensin i tanken) så jag hängde med. Men ingen fisk fick jag den här gången. Hsse sa att det hade kommit för mycket regn för att de skulle vara på hugget. Men det var kul att komma ut på sjön ett tag.
Nu är det dags för kalvmärkning och då har vi flyttat till vår bostad i Bartjan (sommarvistet). Jag trivs verkligen här.
Mamma bor alldeles i närheten och även flera av mina kompisar.
Vi är och hälsar på hos släkten.
Min vän Jonas och jag på utflykt i närheten av Bartjan
Inte en sommar utan dessa j-a stengropar....(kulturlämningar säger husse). Antagligen en stensatt mjölkgrop. Vill ni veta mer om dessa så gå in på www.oloft.com/sokarna.htm
Ser ni att det är en urgammal härd här. (stenar ligger i ring, från stenåldern)
Husse och jag tog en husvagnssemester som omvävling. Höga kusten.
Det är fint här.
Och så hälsade vi på våra goda vänner i Hörnefors
Sedan for vi och tittade på hällristningarna vid Nämforsen och var på "Urkult"
Därefter snabbt till Svenstavik och en hundutställning.
Jag begriper inte vitsen med att vi ska springa runt på det här fåniga sättet.
Så fånigt, men ok, jag ställer väl upp
Det här gilar jag! Att vara ute i båten och fiska
Hmm, gör nu rätt Jonas.
Färsk kokt fisk. Gott!
Det tar sådan tid för dem att rensa fisken. Jag önskar jag kunde hjälpa till.
Det är kul att leka i vattnet
Det här båthuset satte vi ihop idag. Husse hade förfabricerat det hemma så det var bara att pussla ihop.
Det går sååå långsamt när du ror, Jonas!
Det är här vi brukar sitta på pass på älgjakten. Nu är vi bara här och fixar lite.
Under en månad så var jag valhund vid valstugan på Stortorget i Östersund.
Jag träffade den här trevliga killen på torget och smet iväg för att göra honom sällskap medan hans husse gjorde några ärenden. Det går en massa konstiga hundar omkring här i stan. Jag väljer mina vänner med omsorg. Den här Lapphunden och en Husky blev mina nya kompisar.
Det är så tröttsamt med alla människor som kommer och går. Jag har gett upp med att hålla koll på dem. Koncentrerar mig på att hålla rätt på husse.
En eftermiddag smet vi iväg och tog en tur runt Storsjön.
Det var så skönt att få komma iväg och bada lite. Torget var som en stenöken.
En fisketur med Tord.
En morgon på älgjakten i slutet av september så var det snö ute när vi vaknade
Just den dagen kom det en stor älgtjur förbi nedanför stugan.
Gäsp
Jag har lagt beslag på den här sköna fåtöljen
Det går att variera sovställningen på många sätt
Hmm, ska jag ligga så här...
......eller så här.
Min fosterpappa Lit och jag.
Isen låg, men vi tordes inte gå över den utan gick runt.
Snön dröjde så vi tog en tur till Dörrsjöarna i november
och hittade en ytterliggare en stengrop
hittade också den här kokgropen
Sedan blev det vinter
Och det var fantastiskt vackert
Brorsan Santo kom på besök.
Nu är det jul igen och jag får lite manikyr av Bettan
Jag vill ha rosa nagellack, tack!
Mina draghunskompisar ska få middag. Jag försöker sno åt mig lite köttstycken så fort Sören vänder ryggen till.
Vintersamling av renar i januari. Det var tjock dimma nere i dalgången
Men uppe på fjället var det strålande sol.
Vi ska driva den här renhjorden från Glen ner till Lövdalen och vidare till Aloppan.
Jag håller koll så att ingen blir efter eller går för långsamt
Inte för nära, inte för långt efter
Det är orättvist att renarna har så mycket längre ben än jag har.
Utan min hjälp så skulle det gå mycket långsammare
Men, så skynda på nu
Kom igen nu husse, häng på!
Hmm, var tog de vägen. Ingen som försöker gömma sig bakom någon gran.
Och allt det här ni ser är våra marker!
Skynda på nu! Det är bara en liten liten bit kvar
Puh, äntligen framme. Vad törstig jag blev av allt skällande
Se nu till att ni blir kvar här i beteshagen över natten
Ok husse, jag tror jag liftar med dig hem.
29 januari 2011. Husse har skjutsat mig till min webdate. Aston heter han.
Trevlig kille som vet hur det ska gå till.
Han blev lite trött efteråt....
Owaw, det var häftigt!
De här bodde också här i Österbybruk
Oskar bodde också där.
Borta bra men hemma bäst. Det var en lååång biltur.
Som om det inte räckte med resande så åkte vi sedan upp till Jokkmokks marknad. Jag har aldrig sett så många fötter.
Om jag lägger mig på husses arbetströja så kan han inte fara iväg utan att jag märker något.
Jag provligger min kommande valplåda.
Och så läser jag på lite om vad som ska hända.
Jag har gått upp 5,8 kg säger husse.
Brorsan kom på besök
Santo
Men du brorsan, jag orkar faktiskt inte leka nu. Ska ju ha valpar om 1 1/2 vecka.
10 dagar kvar....
Brorsan som tittar in
Efter senaste snöstormen så kan vi åka kana från taket
Eller titta in gemom fönstren som brorsan gjorde
Vägen har drivit igen, igen. Det är lite jobbigt att snöpulsa med den här stora magen.
Härligt skönt i mars-solen
Fast husse tycker att det räcker med snö nu.
Vi tränar att ligga i valprummet
Min första valp föddes kl. 00.30 den 29 mars 2011. En pojke på 340 gram
Min andra kom en halvtimma senare. Han var så stor att bara huvudet kom fram och husse var tvungen att agera barnmorska och lirka fram axlarna. Vikt 385 gram.
De var snabba på att börja dia. En ny känsla för mig.
Sedan kom resten med jämna mellanrum och kl. 04.55 var alla sex födda. 3 flickor och 3 pojkar.
Jag har 10 bröst så alla får plats.
Äta, sova, äta, sova, äta.......det är livets början!
Tänk att alla de här fick plats i min mage. Inte undra på att den var stor.
Det ät tryggt att sova med syskonen
Åh, vad gott!
Skönt att jag får vara i fred en liten stund emellanåt när de sover.
Syskonkärlek.
Populärt mathak
36 timmar gamla
Bra att husse serverar mig på sängen. Lite favörer måste man ju ha som nybliven mor. Nu har det gått 36 timmar sedan de föddes. Efter 24 timmar tordes jag lämna dem en stund självmant för att gå ut en stund. Innan dess fick husse släpa ut mig.... Idag var brorsan och hälsade på samt hans matte. Det var kul att få berätta för dem om valparna. Och tack för alla grattis som kommit på facebook från hela Europa.
1 april. Valparna har ökat i vikt på 3 dagar från 340-490 gram, 385-525, 320-450, 370-460, 320-515, 335-420. Idag har jag varit ute på en längre promenad samt även busat lite med brorsan. Skönt att få lite frisk luft och komma bort från de små, en stund.
2 april. De ska tränas att ligga på renskinn tidigt så att det blir något naturligt.
En stjärna är född!
Helt ok att komma upp i hussses famn. Jag är helt avslappnad.
Gör skäl för namnet sötnos!
4 dagar gammal
10 april. 12 dagar gamla. Vikt i snitt 1150 gram (födelsevikt 350 g.) De har lagt sig på rad så här själva. Gillar att ha kroppskontakt samt en huvudkudde. Ögonen började öppnas igår, men än så ser de inte riktigt.
Tjirri har fått en ny ytterdörr som hon är väldigt förtjust i. Nu kan hon ha fullständig koll på vad som rör sig utanför.
Efter middag, ligg och vil!
Tjirris bror Santo och hans matte Inger
De växer fort.
Alla besökare faller på knä hos oss numera. Och det är inte för att be åt öster.
Tjirris fosterfar Lit har kommit till påsk för att hälsa på.
-Jaha, är det den här jag skall hjälpa till att uppfostra nu.
Jägaren kommer hem med byte till valparna! (Lämmelår i år)
Påsken var ovanligt varm och valparna kunde flytta ut på dagarna.
Som en sommardag fast det är april
Lapa sol
Tjirri har koll på omgivningen medan valparna tar igen sig.
Världen blir bara större och större.
Hur många Lapska vallhundar går det in i en sådan här box? Svar 7.
Trångt men mysigt. Mycket närkontakt.
Vidar på besök
Gunvor med en av valparna
Vem är tröttast?
Barbro och en av de sex.
Första turen på 4-hjuling. Men bara för att ta sig till snöskotern....
......som tog oss alla, och alva, till fjället.
Första besöket vid Dörrsjöarna.
-Jaha så här så det här är alltså fjälls.
Dörrsjöarna
-Puss på dig mamma.
-Bra spanaraltan du byggt husse.
Här blir man alltid såå trött.
Familjen samlad.
Tupplur
Korvgrillning.
Dags för hemfärd. Vår första skotertur.
Santo fick lifta på skotern hem.
Väldigt tidig vår i fjället.
Hemfärden gick bra. Valparna somnade.
-Skönt att sträcka på benen efter den skumpiga färden.
Santo och Tjirri vid Björnstugan.
-Vi blev såå trötta av att vara på skotertur
-Nu ska vi lära oss att åka 4-hjuling utan att hoppa av. Tur at mamma är med och visar hur det ska gå till.
-På sightsing med mamma.
Elias och Aslak på besök.
-Hmm, vad är det här. Vitt, kallt och fuktigt.
Valpvimmel
Jonas och Kerstin på besök.
Ingrid. (Tur att alla valparna redan var tingade)
En upp och nedvänd pall blir till en spännande båt.
-Jag och ett av barnen.
*suck* -Så nu ska jag lära mig att åka cykel.
Valparna har ett eget lite fjäll på gården
En tallkvist är aldrig fel till lunch.
-Fast den smakar lite beskt.
Uppfostran
-Är det så här man skall göra?
Tankställe för valpar.
-Vi har fått en STOR hage att vara i nu. Jättekul!
-Mycket att undersöka.
-Aaj, släpp genast min svans.
-Nu tror jag att jag har greppat det här.
Herre på täppan.
-Jag är Kungen, försök att få ner mig om ni kan era småttingar!
-Jag älskar dig mamma!
-Äsch, vad skulle du komma upp hit för också.
-Konstig päls du har.
-Vilket mysko djur.
-Det är rönn jag tuggar på, inte tall.
-Inga tassar i maten har husse sagt. Vi försöker uppföra oss, och det går ganska bra.
-Idag var det dags att åka bil för första gången. 5 maj. Mamma säger att det inte är farligt, så vi tar det lugnt.
-Skumpandet på grusvägar gör att vi blir väldigt sömniga.
-Hmm, vilken väg ska jag välja nudå?
-Det är så mycket nytt att spana in.
-Jättekul att vara ute.
-Upp var ju lätt att komma. Men hur kommer jag ned?
Jag heter Tjielke och är en pojke. Fotot taget 8 maj när jag är nästan 6 veckor gammal
Mitt namn är Tjåjjes och är också en pojke. Fotot taget 8 maj när jag är nästan 6 veckor gammal
Tjaste är mitt namn och jag är en flicka. Fotot taget 8 maj när jag är nästan 6 veckor gammal
Tjahke heter jag och är en pojke. Fotot taget 8 maj när jag är nästan 6 veckor gammal
Tjonne, flicka. Fotot taget 9 maj när jag är nästan 6 veckor gammal
Tjarres, flicka Det är inte lätt at se skillnad på oss eller hur? Det som skiljer oss åt är det vita på bringan samt lite vitt på tassarna i olika kombinationer. Namnen är på sydsamiska och uttrycker naturnamn eller hur man är men skall här ses som egennamn. Fotot taget 9 maj när jag är nästan 6 veckor gammal
Drömmer om renar?
Kanske blir det även älghundar av oss? Mamma Tjirri är duktig på att banda på älg.
Mamma har kommit med proteinrik kost till oss
-Jag vill ha den och jag tänker INTE släppa. (Tjaste)
-Jag vann! Som vanligt (Tjaste)
En dag kom det 4 främmande hundar och 2 människodito och hälsade på. Det visade sig vara värst släkten; farmor och farmorsfar bl.a. Och en av oss ska visst flytta till dem.
Lukas och Thea hette deras unghundar.
Oskar, vår farmorsfar.
Det här är vår farmor (dvs valparnas)
Pia har gjort sitt val. Det blev Tjarres.
Den dagen det var sommar i Glen och så varmt att vi satte oss i skuggan och åt lunch. 11 maj 2011.
Flera dagar har vi haft lektioner i ordning och uppförande. Här gäller det att inte bita/tugga på renskinnet. (Var tog den fria uppfostran vägen?)
-Ok, vi lyssnar. INTE bita på skinnet var det, vad?
Vårens primörer måste provsmakas. Det gjorde vi under biologilektionen. Det här är rallarros (Mjölke). Fantastiskt gott. Tolta är också ok, men inte Fjällsyra.
Posera och posera . Alltid måste vi posera!
Hela klassen provsmakar primörerna.
Älghorn är också gott, bara det har blivit mjuktuggat så.
Näver är roligt att undersöka. -Vi gillar biologilektionerna.
-Hmm, så det här är björktagellav, som mest innehåller kolhydrater och är en symbios mellan en alg och en svamp. Kul att bita på, men jag tror renarna får behålla det som mat.
-Kapplöpning är såå kul. Först i mål vinner!
-Men mamma, nog kan du väl dela med dig av älghornet utan att morra?
-Jag bidrar också till mathållningen. Du behöver inte steka eller koka den. Förtärs helst som råbiff.
-När jag blir stor ska jag bli som mamma!
-Husse måste ha menat att jag ska lägga mig här när han lade renskinnet på bordet!
-Det här är vår Nanny, Inger. Morbror Santo bor hos henne. Hon är hos oss när husse måste åka iväg på nåt.
Morbror Santo håller lektion i uppförande. Det gäller att visa underdånighet.
-Han är ju bara så stor och häftig, vår morbror.
-Det kliar ständigt i tänderna och husse bara skriker när vi biter på hans tår, hälar, öron och händer. Bäst att hålla sig till en rönnkvist för husfridens skull.
Sova ,sova, sött, sött.
Det är lättast att fota dem när de sover.......
Lunchsiesta på renskinnet. Nu biter vi nästan aldrig i skinnet.....
-Det är bara såå svårt att hålla sig vaken när husse pratar och pratar.
Renskinn är alltså liggunderlag och inte tuggben, enligt husse. Torkat skinn som torkat skinn tyckte vi, men ok då.
Idag fick vi ett nytt älghorn att sätta tändernma i. Och det hade en tagg åt oss alla så att vi inte behöver bråka om det.
Att posera framför älgtroféer är ju vanligt på kort.
-Jaha , vart ska vi åka nu då?
-Det var ett konstigt snöre jag fastnat i. Och jäklar vad det där runt halsen kliar hela tiden. (Tjahke på premiärtur med koppel.)
Den 20 maj 2011. Efter 15 mils bilresa så var vi framme hos Djurhälsan i Hede. Vi sov mest och ingen mådde illa.
Vi väntar på att få komma in till veterinären på 7-veckorskntroll samt vacinering och chippning.
-Jaha, och vad händer nu då?
Karin Landin var en snäll veterinär även om hon stack mig med en nål som kändes som när syskonen biter mig.
Inger var vår "handler" idag och tränade koppelgång medan vi väntade.
Sedan åkte vi till tant Siri i Nederhögen och fikade. Mamma säger att vintertid så brukar hon vara här medan husse är i renskogen. Jag (Tjonne) ska tydligen också vara här i vinter så lika bra att bekanta sig med tanten. Mamma säger att hon brukar steka pannkakor åt henne på dagarna.
Lika bra att bekanta sig med omgivningarna. Mamma berättade att det brukar vara många ekkorrar här på vintern.
Grönt gräs är sköönt mellan trampdynorna.
Mycket musdoft här.
Mjölkbar
-Mamma tar oss med på promenad i omgivningen
-Naturen ligger outforskad framför oss. Spännande.
-Här någonstans finns det en lämmel. (Fast jag såg att den stack iväg åt höger. /Olof)
-Det är såå kul med skogen!
-Massor av goda pastiller ligger utspridda här. Är det Viol måntro?
-Allt ska undersökas
-Hinder är till för att forceras. (Tjielke)
-Häftigt med snö. Kallt om tassarna men gott att äta.
-En stenåldersboplats med skärvsten. Husse säger att det är flera tusen år sedan någon bodde där. Måntro vad de hade för hundar?
-Lite trött blir man alltid.
-Nu spanar vi på knipor som flyger.
-Mamma säger att snön snart är borta och att det dröjer jättelänge innan det kommer någon ny.
-En mystisk hund som inte rör sig. Bry er inte om den där säger mamma, det är bara en rondellhund. Vad är en rondell?
-Vi hittade några bitar av ett fårskinn vid carporten. Jättekul, tills husse tog av oss det och sa att man inte ska bita i skinn.
-Husses mamma Gunvor och en väninna Britta kom på besök. (Tjonnes)
-Och en massa barn från Glen kom på besök. Skulle säga hejdå till oss. Varför då???
-Skönt med ett vindskydd.
Syskonkärlek
Hilje i hundkojan
-Det är jättekul att busa i halmen.
Anki och Evelina
-Skönt med skugga
Kalas för valparna. Fr. v. Barbro, Britta, Gunvor, Anki, Gunnel och Evelina
Hilje
Alla lät sig väl smaka
Evelina
-Så var det historielektion igen. Fångstgrop för ren, säger husse.
-Rönn smakar bra, eller vad säger du brorsan?
-Idag tog vi en myrpromenad.
-Vi fyller sex veckor idag och husse säger att det är på tiden att vi får lära oss lite skogsvett.
-Husse kallar, och vi kommer.
-Sista promenaden med alla sex valparna
Passage av vattenhinder. Det gäller att välja rätt väg.
-Gå försiktigt, tass för tass.
-Hemma igen bildar vi ett valpkluster
-Jaha Pia. Så nu ska jag ta hand om dig hädanefter! (Tjarres till Pia när det är dags att åka)
-Hejdå husse. Ta hand om syskonen och mamma. Jag kommer och hälsar på nästa år.
Santo på kulturexcursion till Tåssåsens gamla vinterviste vid Stortjärn. Måttligt road.
Tjielke har gjort ett fynd
-Det måste ligga i generna, att vi älsakr att ligga och sova på renskinn-
Tjielke poserar
-Santo på besök. Vår favoritmorbror
-Är jag söt så här då? Tjielke
-När jag blir stor ska jag skälla fast en sådan här stor älg åt husse. (Tjielke drömmer sig bort)
Familjen Sindahl kommer för att hämta Tjahke. Calmo heter den bruna lapska som ska bli hans kompis.
-Jaha, tydligen min tur att resa nu. (Tjahke)
-Det ska nog gå bra. Jag gillar dig redan Pia. (Tjahke)
-Några dagar senare fick vi gå på en fjälltur på egna tassar.
-Jag fick den!
-Försök inte ta lämmeln av mig.
-Ska vi försöka organisera en familjebild nudå.
-Är det här den bästa uppställningen ni kan få till.
-Men ni ska ju sitta stilla!
-Det är vackert här du mamma. Vad heter fjällen därborta? Kan vi gå dit någon gång?
-Försten ner!
-Men kan du inte ta en egen tagg att bita på.
-Det har regnat så mycket att vi flyttat upp vårt hus på förstugkvisten
Så blev det fint väder igen (den 30 maj) och vi gick en fjälltur mot Visjöhöjden. Eventuellt kan det vara en kåtatomt som Inger står i. Hade ej med någon sond, men får kolla senare om det är någon härd med kol i mitten. Vi har länge letat efter en tomt här då det måste vara en gammal renvall på platsen.
-Nu börjar jag bi trött. (Tjaste)
-Dags att ta en tupplur. (Tjaste)
-Det smittar
-Verkligen
Sover en sover alla.
-Att gå över glesa broar är ingen match för en Lapsk. Och vi har ju tränat på sådant här sedan vi var små.
-Hoppas att det är sista gången jag behöver sitta på den här vågen. Mitt första minne är från just den här platsen. Då vägde jag 0,385 kg. Nu 9 veckor senare är det 6,5 kg. (Tjåjjes)
Okey husse. Jag är redo att flytta till Brynjar i Mo i Rana. Han verkar vara en snäll kille. Bara jag förstår vad han säger så.... (Tjåjjes den 31 maj)
