Södra Drottninggatan, längst ned i söder. Här ligger Folketspark och Sörkälleparken. Här går också vägen till Emaus.
Sörkälleparken. I gamla tider hämtades vatten här.
Man kan ju undra hur gammal pumpen är.
Planteringarna är som vanligt fantastiska.
Rödbladiga träd kan staden stoltsera med på många platser.
Parken framför entrén till Folketspark. "Nu ska hela rasket rivas, nu ska hela rasket bort"
Jag skrev ett medborgarförslag om att man borde rädda kiosken nu när allt ska bort. Men kommunen var inte intresserad.
Infarten till Emaus.
Uppför Kappelebacken och vi hamnar på Emaus lantgård. Gula villan på bilden är övergiven av kommunen och riskerar att förfalla den med.
En mängd olika djur möter man på Emaus.
Naturen är dramatisk.
Lantgården, här har barn och förldrar samlats i årtionde för att leka, vara på landet och umgås med djur. Allt kostnadsfritt i kommunal regi.
Vackra hönor möter vi också.
Getter som springer lösa, ger extra spänning när man ska fika.
Lekparken är handikappanpassad och var när det begav sig vida omtalad för storlek och form.
Lekplatsen.
Fantastiska äventyr väntar bak nästa krön.
Svanar på "Vår" badplats.
Södra Drottninggatan längst i norr. Här i Lotsarnas kolhage parkerar jag när jag ska till stans bästa Café.
Yerba.
redan ingången skvallrar om något extra.
Gott om sittplatser, men man kan sitta ifred, det känns aldrig trångt.
Många miljöer att välja på.
Egen myshörna kanske?
Eller i ensamhet dold i grönskan.
Yerbas kryddträdgård. Du känner igen växtligheten på din tallrik sedan.
Orangeriet om det är ruskväder.
Yerba, bilder som talar för sig själv.
Blickfång överallt.
Lassange, lunch gott och billigt. Toasten går heller inte av för hackor. Kaffet är för det mesta ekologiskt och desseren blir aldrig tråkig.
