Välkomna till mig! Ingången med soptunna och infart är inte så kul. Men det måste få plats det med.
Tvådelad trädgård har man om man bor i radhus. Vi tar framsidan först, innan vi går in genom dörrarna.
Förhoppningsvis kan denna fantastiska Clematis locka upp blicken lite, så man inte stirrar sig blind på soptunnan.
Lägger man kameran på soptunnan. blir det en bra vinkel. Här är min frukostterass. Morgonsol, lummigt och rätt så insynsskyddat.
Svårt att fånga hela härligheten, så det fick bli från en stege. Mycket tycker jag att jag får plats med på denna lilla plätt.
Har försökt piffa till ingången lite, sådär tycker jag att det blev.
Genom huset för att nå trädgården på baksidan. Till vänster skymtar min hysteriska hörna. Här rumsterar jag.
Genom huset och direkt ut på "stoltheten" 30 kvadratmeter altan. 3 sittplatser, placerade efter hur solen går. Den här gillar vi.
Om jag slår mig ner i däcksstolarna och kikar ut så ser jag...
En jäkla studsmatta! Det är så trist. Men här har trädgårdsamatören i mig inget att sätta emot! Bara att gilla läget och hoppas han hoppat klart inom några år.
Vi tittar rakt väster ut istället. Min rosportal! Också stolthet. Hyllan i bakkant är inspirerad av Hannu Sarenström. Han har gett mig mod och lust att våga göra trädgården till ytterligare ett rum.
Till vänster om bron. Perennrabatt under uppbyggnad. Mycket saknas, men den är välplanerad. plommonträdet ger skydd och skugga.
Åt höger ligger fjärillsrabatten. Restaurang för att locka fjärillar. Det är så spännande.
I portalen samsas Louie Odier..
Tillsammans med Artic Queen. Riktigt nöjd är jag med den kombinationen.
Man kan gå bakom rabatterna, här åt vänster.
Men vi tar höger, alltså upp över bron och vidare bakom fjärillsrabatten. Här syns också ett av mina fem fågelbad.
Usch, en skamfläck. Detta är baksidan häcken. Här är vi aldrig, rensar hjälpligt så grannen som lever med den inte ska bli arg...
Kommer så fram bakom plommonträdet. Lavendelhäcken syns här, hoppas den kommer sig...
Plommonträdet bjuder fågelmatning året om.
Det är kö även till den restaurangen.
Mer skamfläckar. Här ligger en massa måste ta tag i.... Men vi går istället upp på taket här!!
Översiktsbild. Studsmattan gör att det ser trist ut, men vi som gått runt vet bättre. Här yns också min rundell med Daggkåpa och Rödbaldig Smällspire. En häftig kombination.
Altanen uppifrån. Här bor jag från maj till september...
Det var allt, tack för besöket. Välkommen åter.
