001-Torgdag-Edvard Jangö
012-Aguéliplatsen
016-Kristina kyrka
037-Sätra Brunn Foto: Mats Wickman
006-Stora Torget
005-Rådmansgatan
013-Kulturkvarteret Täljstenen
015-Kristina kyrka -Rosenkyrkan
010-Galleria Sala Torg
008-Stora Torget
027-Sala Silvergruva - Kristinaschaktet Foto: Magnus Bortmyr
030-Sala Silvergruva-Christinasjön-155-metersnivån Foto: Jan Storm
011-Gamla varmbadhuset - Sala stadsbibliotek
025-Kungsängen - Sala
024-Magasinsgatan - Salas äldsta gata Foto: Jan Storm
028-Sala Silvergruva - Kristinaschaktet Foto: Jan Storm
029-Sala Silvergruva-Klockstapeln Foto: Jan Storm
018-Stadsparken - Lekparken
023-Gröna gången - Mellandammen
036-Lilla Istanbul - Blå moskén
035-Lilla Istanbul - Blå moskén
034-Lilla Istanbul
004-Stora Torget
019-Stadsparken
022-Stadsparken
007-Stora Torget
torget centrum rådhuset kommunhuset sparbankshuset Jan Storm
036 - Sala silvergruva Foto: Jan Storm
009-Stora Torget
014-Kulturkvarteret Täljstenen
021-Stadsparken
033-Måns Ols - utvärdshus
003-Stora Torget Foto: VKL
017-Stadsparken Foto: VKL
020-Gröna gången - Stadsparken Foto: VKL
026-Landsbygd Sala Foto: VKL
032-Sala Silvergruva-Tillmakning i gruvan (dramatiserad demonstration) Foto: Jan Storm
Bellanderska huset. En tradition vill göra gällande att huset med sina gavlar i holländsk renässans är från 1600-talet och ska med sina tegelväggar alltså klarat sig genom den förödande stadsbranden 1736
Jakob Mats kvarn. Bär sitt namn efter konstmästaren Jakob Matsson vid Silvergruvan. Som ersättning för ett tidigare arbete fick han 1658 tillstånd att uppföra en mjölkvarn vid gruvans utloppskanal.
År 1557 uppfördes en byggnad här men gamla källarester visar att kungsgården har ett äldre (medeltida) ursprung. Under Gustav II Adolfs regering centraliserades makten till huvudstaden och kungsgården kom att bli bergmästarboställe d.v.s. tjänstebostad för chefen vid silvergruvan. Man byggde 1715 ett nytt boställe men detta brann ned till grunden 1730. Bergmästaren Bergenstierna ritade en ny byggnad som reste sig ur askan 1737. Det är denna som möter oss på platsen idag.
Rådhuset från 1783 vid torget ligger på platsen för ett tidigare rådhus som blev lågornas rov under den förödande stadsbranden 1736. Konstmästaren vid gruvan, Daniel Steinholtz, lämnade 1777 in ett ritningsförslag som godkändes av bergsrätten. Takryttare senare tillagd av Erik Hahr.
Stadsbranden 1736
Lilla Istanbul. I Annedal strax utanför Sala ligger Lilla Istanbul, en ovanlig samling moskéer och orientaliska uppenbarelser. Där bor och verkar Jan-Erik Svennberg som vunnit uppmärksamhet för sina egensinniga tolkningar av turkiska moskébyggnader.
Porträttbild utanför gruvans folkskola vid sekelskiftet.
Sala stadspark invigdes 1929 och är anlagd med en engelsk del och en fransk del. Det engelska området präglas av gräsmatta, grusplan och plaskdamm. Den franska delen på vykortet har symmetriskt utformade gångar och alléer med vattenkonst i mitten och ekotempel (musikpaviljongen) i fonden.
Sala silvergruva i sen tid innan nedläggningen 1908. Under senare delen av 1100-talet börjar man i Salatrakten att bryta järnbergmalm i norra delen av Sala bergslag. Under början av 1200-talet upptäcker man att det också finns silvermalm av hög kvalitet och nu övergår man till att huvudsakligen bryta silvermalm.
Ivan Aguéli. Spanskt landskap 1916.
Sala silvergruva, Knektschaktet. Under senare delen av 1100-talet börjar man i Salatrakten att bryta järnbergmalm i norra delen av Sala bergslag. Under början av 1200-talet upptäcker man att det också finns silvermalm av hög kvalitet och nu övergår man till att huvudsakligen bryta silvermalm.
Ivan Aguéli, till hö. i bild, med turkisk vän.
Sala silvergruva, Carl XIs schakt. Under senare delen av 1100-talet börjar man i Salatrakten att bryta järnbergmalm i norra delen av Sala bergslag. Under början av 1200-talet upptäcker man att det också finns silvermalm av hög kvalitet och nu övergår man till att huvudsakligen bryta silvermalm.
Måns-Ols utvärdshus vid Långforsen.
Sala silvergruva, Kristinaschaktet, 1600-tal. Under senare delen av 1100-talet börjar man i Salatrakten att bryta järnbergmalm i norra delen av Sala bergslag. Under början av 1200-talet upptäcker man att det också finns silvermalm av hög kvalitet och nu övergår man till att huvudsakligen bryta silvermalm. Det första säkra dokumenterade belägg för gruvdriften som finns är dock det privilegiebrev som Sten Sture den yngre skrev ut 1512. I detta brev talas om gruvan i full drift vilket tyder på att fyndigheten bör ha gjorts flera år tidigare. Privilegiebrevet är det äldsta kända dokumentet och har därför hittills gällt som årtal för gruvans upptäckt.
Gröna gången som sträcker sig efter Sala kanal och på dammvallarna fram till Långforsen och Måns-Ols.
Jacob Henrik af Forselles, bergsvetenskapsman, 1785–1855. Bergshauptman i Sala från 1817 med stor betydelse för moderniseringen av Sala silvergruvas bergbruk och även stadens utveckling.
Sala f.d. varmbadhus byggdes på 1920-talet och är ett bra exempel på klassicismens arkitektur.
Sala år 1702. Ur Dahlbergs Suecia antigua et hodierna.
Nya tiden bryter in och Sala blir elektriskt 1902.
Kristina, 1626–1689, drottning av Sverige 1644–1654, dotter till Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg. Hon torde aldrig ha besökt Sala men har likväl satt sina avtryck här. Kristinakyrkan, invigd 1641, är uppkallad efter henne och vid gruvan finns Drottningschaktet eller Dr. Christinas schakt som började sänkas 1650.
Kristina kyrka, Sala stads 1600-talskyrka som tillkom i samband med stadens grundläggning och invigdes 1641. Ursprungligen hade kyrkan ett enormt högt torn och spåntak.
Rutnätsstad är ett begrepp för det stadsplaneidéal som växte fram från 1600-talets början och varade till 1800-talets slut. Den fysiska stadsbilden i en rutnätsstad innebär att staden är uppbyggd av raka, parallella gator som korsas av andra gator i vinkel så att ett rutnät av kvarter uppstår. Sala är exempel på en rutnätsstad i Sverige. Internationellt är Manhattan, New York ett annat bra exempel.
Salas gamla vattentorn uppfört 1902 och ritad av Agnes Magnell, 1878–1966, arkitekt och den första kvinnliga studenten vid KTH.
Gustav II Adolf, 1594–1632, svensk kung 1611–32, son till Karl IX och Kristina av Holstein–Gottorp. Salas grundläggare 1624.
Albertus Pictor (ca 1440–1509) äv. Albert målare Albertus Pictor har, tillsammans med sin verkstad, utfört väggmålningar i ett drygt trettiotal kyrkor runt om i landet, främst i Mälardalen. I Sala har Albertus Pictor målat i två kyrkor; Sala Sockenkyrka och Kumla kyrka. Hans arbete i Sala sockenkyrka har daterats till omkring 1465.
Magasinsgatan idag. En av stadens äldsta bevarade gator.
Sala sockenkyrka (1300-tal). Spår från vikingatid i salatrakten. I Sala socken kyrkas södra vägg finns en runsten som daterats till omkring år 1100. I Sala socken kyrkas södra vägg finns en runsten som daterats till omkring år 1100.
Magasinsgatan på 1920-talet. En av stadens äldsta bevarade gator.
Bellanderska huset. En tradition vill göra gällande att huset med sina gavlar i holländsk renässans är från 1600-talet och ska med sina tegelväggar alltså klarat sig genom den förödande stadsbranden 1736.
Norrbygatan vid Kristina kyrka
Stora torget
Ekebydamm i Stadsparken
Lärkans familjebad i Simhallen
Stadsparken by night
torghandel torget handel shopping görna hagars kött centrum rådhuset marknad kommers bondens köpa sälja lokalproducerat ekologiskt mat närodlat
Salafestivalen
Kallbadhuset vid Måns Ols
Sätra Brunn
Stadsparken
